Identifisering ved DNA-testing av frukttrær i klonsamling ved Svinviks arboret, Leinsvik og Ringve

Svinviks arboret: Hagen drivs av Nordmørsmusea AS och ligger vid Todalsfjorden i Surnadal. Den anlades på 1940-talet av Halvor Svinvik, men redan på 1920-talet startade Halvor att odla många olika fruktsorter på Svinvikgården. Under 40-talet etablerade han en frukthage med över 600 fruktträd, fördelat på 65 äppelsorter, 19 päronsorter och 20 plommonsorter. Under 2016 startades ett projekt att återskapa frukthagen i Svinvik och 2018 ingick Stiftelsen Nordmøre museum (numera Nordmørsmusea AS) ett avtal med Norsk Genressurssenter att bli back-up samling för frukt. Projektet som finansierades av LD medförde att flertalet av de sorter som odlades i Svinvik kunde återföras. I slutet av 2023 fanns det i samlingen 123 sorter, fördelat på 72 äppelsorter, 27 päronsorter, 15 plommonsorter och 9 körsbärssorter. Totalt sett för alla fruktslagen har 90% återförts till Svinvik varav 45% av dessa återfinns på den norska mandatsortlistan.  Kvar i den gamla frukthagen i Svinvik finns ett 60-tal fruktträd som planterats mellan 1920-1940 och som inte gått att identifiera med hjälp av morfologiska egenskaper. Dessa träd är en viktig genetisk resurs avseende sundhet och härdighet då dessa visat bäst överlevnad av de olika sorterna som odlades. Genom att göra DNA analyser av dessa träd och jämföra med tidigare studier får man ökad kunskap om materialet och en klarhet i om detta är unikt material eller duplikat som redan finns i klonarkivssamlingarna. NTNU Ringve botaniske hage: I ett LD finansierat projekt under perioden 2019 till 2023 samlade Ringve botaniske hage in äldre frukt och bärslag från kommuner runt Trondheimsfjorden. Vid insamlingen fann man många intressanta sorter som ympades (podade) på nya träd för odling och bevaring på Ringve. Två av de insamlade sorterna är speciellt intressanta, de så kallade «malvikeple» och «melhuseple». Dessa namn är så vitt man kan finna inte kända som officiella sorter trots att de såldes och marknadsfördes av Belbuan planteskole under perioden 30-talet och fram till ca. 1970. Genom insamlingsprojektet har det dokumenterats i flera källor om «malvikeplet» och «melhuseple». «Malvikeplet» visades bland annat fram på olika utställningar både i Norge och utomlands, båda två var speciellt populära i Malviks kommune där det fortfarande finns en del träd av dessa sorter kvar. Övriga sorter som önskas analyseras är fruktträd med en historia från en frukthage anlagd på Frosta på 1920-talet, tillsammans med två andra insamlade fruktträd från området kring Trondheimsfjorden. Det har inte varit möjligt att sortbestämma dessa fruktträd morfologiskt med jämförelse med andra sorter på Ringve eller sortbeskrivning av kända sorter i Norsk pomologi (Stedje & Skard 1943). Att kunna sammanlikna dessa med redan analyserat norskt material skulle bidra till ökad kunskap om samlingen och de lokala sorterna. Leikvin bygdemuseum i Sunndal: Hagen ligger i anslutning till museet och drivs av Nordmørsmusea AS. Redan under 1700-talet fanns här en fruktdyrkning med kirseber. Mellan 1850 och 1950 beboddes området av brittiska ’’lakselordar’’, dessa anlade också en landskapshage där det planterades en stor mängd rododendron i anslutning till gården. Fram till 1950 talet bedrevs en mindre fruktdyrkning på området. Vissa av dessa träd finns fortfarande kvar i hagen. Samlingen är intressant med tanke på vilka sorter som klarat sig länge i detta klimat. 

Målet är att identifiera äldre och härdiga sorter av frukt med ursprung från 1920-1940 talet i tre olika samlingar för att kartlägga deras ursprung och undersöka om de redan bevaras i något av Norges klonarkiv. Då samma metod och laboratorium kommer att användas som i tidigare studie av äppelsamlingen i Ullensvang (project No. 2021/3847, Agros 143861) finansierad av LD, kommer resultaten att kunna jämföras och eventuella dubbletter kommer att kunna identifieras. Det förväntade resultatet av analyserna är att få kartlagt vad som finns i de undersökta samlingarna för att skapa ett kunskapsunderlag inför den nya strukturen för bevarande av klonmaterial i Norsk Genressurssenter. 

Prosjektet har hatt som mål å identifisere eldre frukttrær med opphav fra 1920- til 1940- tallet i tre ulike samlinger; Leikvin, Ringve og Svinvik, ved hjelp av DNA-analyser. Dette for å undersøke hvilket opphav sortene har, og om disse allerede bevares i et norsk klonarkiv. Resultatene viser at 37 ukjente trær fra Svinvik ble identifisert. Alle aksesjoner fra Ringve og Leikvin er identifisert. I noen tilfeller der det ikke har vært mulig å finne riktig sortsnavn har en heller identifisert en eller begge foreldre. Noen av de ukjente sortene kan være frøsorter som har opphav enten gjennom aktivt utvalg eller spontant i dyrkningen. 

Arbeidet vil fortsett med morfologiske studier av frukt. I studiene ble det oppdaget et antall sorter som ikke finnes i samlingen i Njøs, og som også er mindre vanlige i Norge, som feks den russiske sorten Osennee Polosatoe. To relativt ukjente sorter i Norge; Irish Peach og Annie Elisabeth er to foreldre som ble identifisert. Resultatene av prosjektet blir formidlet i de respektive samlinger. De ukjente sortene vil bli oppformert for videre bevaring.